Exempel på byggherrens aktiviteter i projekteringsskedet

Utredningar

Under projekteringen behöver byggherren oftast komplettera utredningar som gjordes i byggidéskedet eller göra fler utredningar beroende på vad som har utretts tidigare och hur komplex byggåtgärden är.

Exempel på olika typer av utredningar:

• Utredning av markförhållandena om dessa är okända. Brukar kallas för geoteknisk undersökning.
• Akustikutredning. Kontrollerar kritiska byggnadsdelar samt beskriver hur man kan gå till väga för att klara riktvärden för störande ljud och buller.
• Brandskyddsutredning. Utreder hur byggnaden kan skyddas mot brand och spridning av brand, hur utrymningsvägarna kan anordnas, planer för drift och underhåll med mera.
• Dagsljusutredning. Utreder och visar hur rum får god tillgång till dagsljus.
• Fuktsäkerhetsprojektering. Utreder hur byggnaden kan utformas och byggas för att den färdiga byggnaden inte ska drabbas av fuktskador.
• Energibehovsberäkning. Utreder hur byggnaden kan utformas för att byggnadens energiprestanda ska bli så bra som möjligt.
• Konstruktionsdokumentation. Utreder förutsättningar och beskriver dimensioneringen av byggnadens bärande konstruktion.
• Parkeringsutredning. Visar behovet av cykel- och bilparkering.
• Avfallsutredning. Beskriver hur mycket avfall som verksamheten i byggnaden kommer att generera.
• Utredning av den verksamhet som ska bedrivas i byggnaden (verksamhetsbeskrivning). Här utreds verksamhetens omgivningspåverkan, transportbehov, öppettider, antal anställda med mera.

Riskbedömning av byggnaden

För att byggherren ska kunna uppfylla de krav, behov och önskemål (både offentligrättsliga och civilrättsliga) som finns för projektet och därmed minimera fel, brister och skador i den färdiga byggnaden behövs ett systematiskt riskbedömningsarbete. Genom riskbedömning kan du upptäcka, analysera, värdera och minimera de risker som finns.

Riskbedömning baseras på bästa tillgängliga information om byggnaden och bör utföras på nytt när det finns ny information.

Riskbedömningen kan leda till att man till exempel byter konstruktionslösning, material, tar fram en detaljritning eller planerar in en arbetsberedning för ett kritiskt moment under byggskedet.

Riskbedömning är ett verktyg för att välja kontroller för de moment som är kritiska för att byggnaden ska få den kvalitet som samhället kräver och som byggherren har beställt. Kontroller kostar alltid resurser och allt kan inte kontrolleras. Riskbedömningen ligger till grund för alla de kontroller som väljs ut och som brukar samlas i olika kontrollplaner:

• kontroller i kontrollplanen enligt PBL
• kontroller enligt andra myndighetskrav
• kontroller enligt avtal mellan byggherren och övriga parter
• övriga kontroller som byggherren anser kritiska enligt riskbedömningen.

Riskbedömningar bör göras av erfarna projektörer eller experter som är väl insatta i exempelvis fuktsäkerhet, arkitektur eller bullerskydd. Det är också bra om hantverkarna är med i riskbedömningen.

Uppföljning och kontroller av handlingar i projekteringen

Handlingarna behöver följas upp så att alla krav, behov och önskemål tas om hand på ett tillräckligt bra sätt. Under projekteringen ska man kontrollera och säkerställa att handlingarna som upprättas tar hand om och hanterar de risker som har tagits fram i riskbedömningen.

För att klara av uppföljning och kontroller måste byggherren sätta ihop sin egen kontrollorganisation. Det räcker inte enbart med kontrollplanen och projektörernas egenkontroll.

Val av entreprenadform

Det finns inte ett givet tillfälle när entreprenadformen ska väljas och det skiljer sig också åt i olika projekt. Om projektet inte har valt entreprenadform redan under idéstadiet, är det dags att göra det nu. Det är dock viktigt att vara införstådd med vad olika entreprenadformer ger för möjligheter och utmaningar så att du kan välja den som passar bäst. Läs mer under Entreprenadformer.

Hållbart byggande

Hållbarhet kan delas in i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Alla måste arbeta för ett hållbart byggande ur alla tre aspekterna för att lämna över ett samhälle till nästa generation där den sociala och ekonomiska situationen är förbättrad och de stora miljöproblemen är lösta.

Under projekteringsskedet finns ett antal saker som byggherren kan göra för att öka hållbarheten:

• Omsätta hållbarhetskrav och hållbarhetskriterier till detaljerade krav i handlingar som ritningar, beskrivningar och förfrågningsunderlag.
• Bygga upp en organisation för uppföljning av hållbarhetskrav. Miljöcertifieringssystem har inbyggda krav på administration, kontroller och verifiering.
• Ta fram olika scenarion för byggnadens klimatpåverkan och optimera dem efter satta mål. Det finns även lagkrav på att en klimatdeklaration ska göras.
• Välja material och produkter som uppfyller vissa specifika krav när det gäller hållbarhet. Eventuellt använda miljöbedömningssystem som Basta, Sundahus och Byggvarubedömmingen.

I Boverkets handbok om klimatdeklarationer finns vägledning om lagen om klimatdeklarationer. På Boverkets webbsidor kan du även läsa mer om hur Boverket arbetar för ett hållbart byggande ur alla hållbarhetsaspekter. Upphandlingsmyndigheten har en webbtjänst där du kan hitta hållbarhetskriterier för inköp.