Byggidéskedet i en byggnads liv

När någon får ett behov av eller önskemål om en byggnad så börjar processen med en byggnads liv. I idéskedet är det viktigt att klargöra vad olika intressenter behöver och efterfrågar. Exempel på intressenter är samhället, staden, brukarna, förvaltare och investerare. Här skapas en första uppfattning om hur byggnaden ska se ut.

Krav, behov och önskemål

Det är byggherren som ansvarar för att byggnaden uppfyller alla offentligrättsliga krav, därutöver ska alla övriga behov och önskemål tillgodoses på bästa sätt. Det är viktigt att få fram krav, behov och önskemål i ett tidigt skede för det är nu byggnadens värden och kvaliteter behöver bestämmas men det är också i tidiga skeden som det är lätt och billigt att göra ändringar.

Offentligrättsliga krav enligt PBL

Det finns generella offentligrättsliga krav i plan- och bygglagen (PBL), till exempel på placering och utformning av byggnader och omgivningspåverkan. I PBL finns även tekniska egenskapskrav och krav på användbarhet. Exempel på sådana krav är bärförmåga, bullerskydd, fuktsäkerhet, brandskydd, tillgänglighet, luftkvalitet och ljus. Detta är samhällets krav på den lägsta godtagbara nivå som byggnaden måste nå upp till. Om det finns en detaljplan eller områdesbestämmelser så finns det också offentligrättsliga krav som är bundna till platsen som byggnaden ska placeras på.

Andra offentligrättsliga krav

Det finns även andra offentligrättsliga krav än PBL som är viktiga att känna till. Vilka kraven är kan bero på vilken typ av byggnad det är eller vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaden. Exempel är krav i miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om klimatdeklaration och lagen om skydd mot olyckor.

Civilrättsliga krav

Byggherren ställer krav utifrån sina behov och önskemål. Det kan vara krav på speciell utformning, materialval eller beständighet. Byggherren kan också ställa högre eller fler krav än de krav samhället har, till exempel på energianvändning, hållbarhet eller inomhusmiljö. Avtalen med de olika aktörerna är en viktig del av de civilrättsliga kraven och kontrolleras inte av byggnadsnämnden.